Fem raka segrar var aldrig nära att bli sex.

Det kunde blivit värre än 3-7 istället. Rögle behövde inte göra mycket mer än att ta sig i anfallszonen för att skapa målchanser. Sällan har en målvakt haft en mer otacksam uppgift än Johan Holmqvist den här lördagseftermiddagen.

- Vi var passiva, för snälla, tittade puck. Inga bra saker, sa tränaren Ulf Dahlén.

Ingen underskattning?

Men han vägrade medge att det handlade om underskattning, att segersviten stigit spelarna åt huvudet:
- Nej, det tror jag inte. Ibland blir det så här bara. Det var likadant i fjol, vi hade spelat bra, åkte upp till Karlstad, fick stryk med 0-8 - sedan vann vi fem matcher. Vi ska studsa tillbaka igen.

0-3 efter tolv minuter. Det var över redan då. Egentligen.
- De gjorde tre mål på sina tre första skott. Vi blev liksom chockade. Sedan, när vi fått 2-3 och ändå var med i matchen, då glömde vi deras gubbe framför mål, suckade Kallio.

Eric Beaudoins 4-2 (32.02) var typiskt för matchen. Janne Niskala och Philip Larsen stod och tittade på när kanadensaren slog till från nära håll. Bara 48 (!) sekunder efter Ville Mäntymaas 2-3 dessutom. Rullgardin ner.

En och en hela tiden

2-3 - på en tveksam Rögleutvisning - gav aldrig någon psykologisk effekt, Frölunda förmådde aldrig hitta tillbaka till det spel som gett 15 poäng av 15 möjliga.

Det var utspritt, en och en-hockey, alla ville göra för mycket - vilket fick till följd att ingen frölundait visste vad den andre gjorde.

Långt lag. Långt från bra. .

Kort sagt:allt som varit bra i fem matcher var dåligt den här gången. Sällsynt dåligt.

Inte så deppigt ändå

Men inne i Frölundas omklädningsrum fanns inga hängskallar. Dahléns ord direkt efter slutsignal hade gått in.

- Det är sådant här som händer ibland. Jag hoppas och tror att det här inte ska förstöra något. Trots allt har vi gjort väldigt mycket bra de senaste matcherna, bästa sättet att bevara den känslan är att glömma den här matchen, analyserade Kallio.

Luleå förlorade, Timrå tog bara en poäng, och Frölunda har slutspelsödet i egna händer. Sex poäng ner till Luleå under slutspelsstrecket, bara tre matcher kvar.

Söndagen ledig, ska ägnas åt allt annat än att tänka på hockey. På måndag börjar allvaret igen.

Joel Lundqvist träffade Mario Kempe illa med en tackling i andra perioden. Knätackling?
- Kanske. Han vek undan, och jag träffade honom med benet - men framför allt med axeln. Det var inte så jag satte ut benet så här, sa Joel och visade.
Domarna Marcus Vinnerborg och Morgan Johansson bedömde tacklingen som korrekt, däremot fick Joel två minuter för att ha agerat slagpåse när Rögles Ramzi Abid skulle hämnas.

Ville Mäntymaa fick äntligen göra mål med den power play-variant Frölunda tränat på.
- Jag har nog missat fyra gånger förut, sa Mäntymaa.

Niklas Andersson gjorde 1-3 på straff. Ni som följt Niklas karriär kan gissa var han la pucken. Jajamän, mellan Jürgen Penkers ben. Penker såg ringrostig ut, bjöd Carl Klingberg på 3-7. Men Frölunda bjöd å andra sidan på hela matchen...