Jonas Olsson var inte dum-positiv. Inte så att att han vägrade se vad vi andra såg.

- Malmö var bättre i allt, sa han - utan att tveka.

Daniel Larssons bomb i nättaket före paus, och Guillermo Molins dito efter densamma, sänkte Blåvitt. Däremellan fick de blåvita rätt sällan hålla bollen länge nog för att skapa speciellt mycket.

Ut och köra, var det...

Det var klasskillnad. Och Blåvitts spel sämre än vanligt, vilket inte säger lite den här säsongen.

Olsson:
- Vi måste vara ärliga mot varandra, samtidigt kan vi inte grotta ner oss i det negativa så vi har det i nacken. Det fanns positiva bitar, Jakob (Johansson), våra mittbackar, att vi verkligen körde matchen och gav allt. Det ska vi ta med oss till Mjällby. Sedan ska vi bara gå ut och köra, inte tänka så mycket.

Problemet: Jonas sa exakt så inför Malmömatchen också. Det hjälpte inte ett skvatt.

Missförstånd och felpass

Istället var det ett blått och vitt gäng fullt av ängslan, av tveksamhet, där spelare missförstod varandra (Ragnar Sigurdsson/Gustav Svensson), spelade fram motståndare (Adam Johansson) eller förlorade avgörande närkamper (Gustav mot Molins före 0-2).

Kort sagt: det syntes hur stukat Blåvitts självförtrende är.

Planer på att akut-avända er psykolog Johan Örtendahl mer, Jonas?
- Nej, det här är något vi måste klara av själva. Och spelarna pratar redan regelbundet med honom, minst sex gånger per år. Sedan är det säkert de som gör det oftare, det är inget vi lägger oss i.

Hög press? Jaså...

IFK hade snackat om att ha hög press, stressa Malmös uppspel - det blev raka motsatsen. Ett lag som föll, ungefär som mot Åtvidaberg, Malmöbrassen Wilton Figueiredo styrde mitten problemfritt som promenerade han på Copacabana, och eftersnacket handlade mycket om att de blåvita inte "kom upp i press".

- Istället för korta, aggressiva löpningar fick vi ta 40/50-meterslöpningar, när vi väl vann bollen var vi så trötta att vi inte kunde göra något med den. Det blev mest "lycka till-bollar" på stackars Robin (Söder), analyserade Jonas Olsson.

Men frågan är varför? "Vi var trötta", sa Jonas - men det var ju knappast spelarna när matchen började.

Malmö gjorde det bra

Då återstod bara den här förklaringen.
- Malmö var väldigt bra, de spelade bort oss. Vi började grubbla när det flyttade boll så bra.

...som om det inte grubblades nog efter 1-2 mot Åtvidaberg.

Blåvitts bästa spelare bar återigen nummer tolv. Fansen på läktarna, alltså.

- Helt fantastiska, vi vill tacka dem för deras stöd, sa Jonas Olsson uppriktigt.

Han hade inget fantomsvar på frågan hur IFK ska ta sig ur krisen. Och vem har det? Men IFK-tränaren sa, väl medveten om det sköra psyket hos spelarna:
- Vi skulle behöva få första målet, få något att gå på. Men det får vi inte förrän vi förtjänar det.

Nästa gång Mjällby borta. Ett lag som möjligen fick lite att fundera på efter 0-1 mot Djurgården?