Jag vill se Jonas Johnson i båset med Dahlén

Jag har skrivit ett antal gånger att jag inte tror Frölundas problem försvinner som genom ett trollslag bara Ulf Dahlén lämnar klubben.
Det är förstås en mycket mer komplex situation än så.
Jag kan se mig själv skriva "sparka Dahlén", absolut - allting har sin gräns (detsamma gäller förstås Frölundas ledning). Men eftersom allting också har sitt pris så tycker jag inte den är nådd än.
Däremot:
Det behövs tillföras energi.
Det behövs en känsla av något nytt, något annat - men ändå något man är van vid.
Ingen passar bättre in på den beskrivningen än legendaren Jonas Johnson, och han finns redan i ungdomsorganisationen.
Be honom kliva in i båset. Nu.

DET MÅSTE HÄNDA något. Det känns så. Jag har en väldigt stor ovilja mot det där att bara stå och titta på när man är på väg mot stupet - och jag fick lite den känslan när jag besökte Frölundas måndagsträning.
o Bra fart, bra intensitet - men det har jag sett förut.
o En tränare som sa: "När Timrå skapar målchanser får vi inte ta ett steg bakåt, vi ska vara intensiva" - men det har jag hört förut.
Jag frågade om det inte var dags att göra något nytt, och Uffe sa att det inte fanns några "formler" att plocka fram, man skulle jobba ännu hårdare på det man gnuggat på.
Problemet: det man gjort hela säsongen fungerar ju inte.
Varför skulle det plötsligt gå upp ett Liljeholmens för spelarna?
Eller...fel, jag tror de fattar, men kraven kväver, det blir inte rätt på match, det finns en sådan enorm osäkerhet, spelarna vill massor men det låser sig.
Alltså: problemet är till stor del mentalt.
Då hjälper det inte att fortsätta gnugga.
Istället behövs någon som får spelarna att slappna av, att göra rätt saker på isen. Och det har tyvärr inte Ulf Dahlén lyckats med.

JONAS JOHNSON KANSKE kan det. Jag tror det. Han är ingen mirakelman, men spelarna har enorm respekt för honom, fråga Tomi Kallio som skulle gått i döden för sin favoritcenter.
Jonas är kunnig, smart, typen som alla lyssnar till - utan att han behöver höja rösten.
Inget så stort namn att han hotar Ulf Dahléns ställning.
Men tillräckligt rutinerad - och bra - för att göra en massa nytta i kulisserna, och ödmjuk nog att nöja sig med det.
Förra säsongen var Jonas med och lyfte laget genom sin medverkan på isen (ni har väl inte glömt hans comeback?).
Nu kan han göra det i båset.
Det gjorde han förresten redan i fjol vintras. Jonas hade inte alltid massor med istid. Men han var lika viktig som ledare i båset.
In med honom igen.
Och så upp med Dan Jablonic på läktaren igen, som en riktig videocoach. Det är viktigt i modern hockey med "an eye in the sky".

JAG SÅG MODO SLÅ Linköping av framför allt en anledning:
Bra spel framför kassarna.
Dan Hinote, Josh Green med flera var stekheta där. La puckar på mål, sköt och jobbade.
Frölunda har gjort det ibland, spelat så, fått ledning, kunnat jobba i medvind; det har ofta gått bra då.
Men ibland är alldeles för sällan.
För Frölunda handlar det om att förstå att man inte är ett topplag längre, förstå vilket hårt fysiskt jobb som krävs för att vinna en endaste hockeymatch.
För att ta ner det på individnivå:
o Janne Niskala och Christian Bäckman behöver begripa att det är mycket större chans att göra mål om man skjuter direktskott ur ett okej läge istället för att leta efter det perfekta man inte är bra nog för att hitta.
o Mathis Olimb måste förstå att han inte gör så mycket nytta för laget när han försöker dribbla stillastående eller tar en tredje och fjärde snurr och letar läckert passningsläge istället för att skjuta.
Detta är bara några exempel.
Detta har jag skrivit förut.
Detta vet spelarna.
Men efter 42 omgångar sitter det fortfarande inte.
Förändring. Jonas Johnson. Nu.

Linköpings Fredrik Norrena är en överskattad målvakt eftersom han gör så många grodor, framför allt med klubban. Darrig mot Modo - som återigen hade en stabil keeper i Roman Malek. Ni som hånade mig (på bloggen) för att jag kallade Modo för en outsider i slutspelet - vad säger ni nu då...?
Allvarligt talat: jag räknar iskallt med att Modo - om moralhöjaren Peter Forsberg håller sig frisk - nyper en slutspelsplats, det betyder att Frölunda måste ta sju poäng mer än Luleå eller Brynäs. Känns inte muntert om man ser det så.

Fler krönikor av Henrik Leman