IFK hade lärt sig, men det räckte inte ändå...

Det var ett derby som slutade som derbyn ofta gör.
Det är inte alltid rättvist, det är inte alltid logiskt.
Men det var ofrånkomligt att inte hålla med Häckens tränare Peter Gerhardsson, när han sa:
- Vi gjorde enda målet. Punkt.
För det var ju exakt där IFK Göteborgs problem låg den här kvällen.
Rent spelmässigt tycker jag de hade gjort sin läxa.
Det fanns en tanke med uppspelen och man fick vid många tillfällen bollen dit man ville.
De hamnade inte i samma trångmål på mitten, de fick ut bollen snabbare på kanterna och matade på med inlägg.
Ofta via Stefan Selakovic, som stundtals var briljant.
Lite minus i betyget dock för att även han slog bort några klara lägen.
Kanske hårt, men lite för ofta var det lågt och kort och enkelt för en storvuxen gulsvart backlinje att nicka bort.
Erik Lund syndade hårdare där, Elmar Bjarnason överarbetade för ofta på vänsterkanten.

MEN IFK SKAPADE mängder, långt mycker mer än i fjolårets matcher mot Häcken.
Men den här kvällen stod Christoffer Källqvist i vägen.
En gång var det också Tobias Hysén som blev träffad, när Bjarnason försökte kvittera, och det var lite träffande för den här kvällen.
Om uttrycket tillåts.
Det var lite av en sådan dag, men Hysén var inte riktigt lika skärpt som i premiären.
Sådana dagar har IFK det lite jobbigare, så beroende är nog man av sin skarprättare längst fram.
Den här kvällen fick han visserligen ännu fler lägen, än mot Kalmar i premiären. Men den här gången sköt han hål i luften, på ett motståndarben eller råkade komma i vägen.
Då måste han få lite mer understöd, än vad exempelvis Pär Ericsson har erbjudit hittills.

HÄCKEN VAR STUNDTALS rätt okej, men de kan bättre. Man blev ganska tillbakapressade men redde ut stormen på ett starkt sätt.
Kom tillbaka, skapade en del genom farliga omställningar och Paulinhos fasta situationer.
Framförallt krigade man väldigt hårt, och det kommer man långt med.
I alla fall när det är kyligt och blött och fuktigt och gropigt och det mesta handlar om marginaler.
Spelmässigt finns det mer att plocka ut, men jag kan inte tro att Hisingspojkarna lägger så stor vikt vid det, den här kvällen.

Vad är det med den här trenden att man ska vänta ut målvakten på straffar? Förr i tiden dunkade folk in bollfan i mål. Nu är det Sobralense och Wanderson och Sigurdsson och alla ska försöka vänta på målvakten.
Rätta mig om jag har fel här, men oddsen för målvakten måste väl bli bättre om skytten tar längre tid på sig, väntar och kanske tvekar? Vad har målvakten att förlora?
Dunka in bollen eller ring Roland NIlsson.

Vet inte exakt varför, men jag får lite Kalmar FF-känsla av BK Häcken.
Inte kusinen från landet kanske, men åt det hållet.
Många anonyma och underskattade lirare.
Bra organisation och disciplin.
En skicklig tränare och analytiker.
Krydda allt med några brassar.
Tja, jag vet inte men det är lite samma feeling.
Ingen tar dem på allvar förrän det är försent, typ.

Två gånger Stefan, Rehn och Selakovic, pratade om samma sak efteråt.
Att fortsätter IFK på den här vägen blir det många poäng framöver.
Att nästa gång sitter chanserna.
De har en poäng i det, men nästa gång väntar Helsingborg och det blir tufft på Olympia.
Har IFK bara tre poäng efter tre omgångar är det ändå en missräkning.

För Häcken är de här tre poängen en bonus, de finns knappast med i någon kalkyl.
Om det finns någon, för Peter Gerhardsson brukar ju säga att man mer ser till prestationen sett över säsongen.
Den här kvällen sa han i alla fall också, att Hisingsgänget är bättre än i fjol.
Jag är böjd att hålla med.
Tippade de gulsvarta på samma placering som i fjol, femma.
Har ingen större anledning att ändra mig så här långt.

Fler krönikor av Tomas Ericson