Tänk att en man kan betyda så mycket...

Det är svårt att tänka sig en enskild spelare som har en större inverkan på ett allsvenskt lag än Wanderson.
Tre assist och ett mål mot Trelleborg.
Två mål mot Halmstad.
Man ska akta sig för ord som "enmansshow" och uttryck som "han vann matchen åt sitt lag", men den här gången, den här gången passar allt sådant.
Gais var verkligen inte bra.
Hade svårt att uttnytja elva mot tio-spelet, spelade långsamt, hade få kollektiva idéer, Wanderson kom sällan med i spelet, och utan Dime Jankulovski kunde Gais legat under i paus.
Det hade varit pinsamt, skämmigt; Gais kunde åkt från Örjans Vall med taskigt självförtroende.
En man ändrade på det.
Wanderson. Förstås.
Fram till 78:e var inte heller han bra. Ovän med bollen, inte det där kvicka steget, det sprakade inte om brassen.
Så steg han fram och slog den där frisparken.
Hög klass.
Mål.
Game Over.
Wanderson värd sin vikt i guld? Jajamän.
Vad det här gjorde blir intressant att se på tisdag mot Djurgården, för Gais problem har varit att man inte riktigt trott på den egna kapaciteten.
Mot Halmstad kan man säga så här: "Äh, vi var inte så bra, men vi hittade ett sätt att vinna; det är så stora lag gör".
Man kan också hävda att det så var svagt att det höll på att inte räcka med elva mot tio-spel i 80 minuter...men det är väl en fråga om man vill se glaset halvfullt eller halvtomt.

Den HÄR krönikan ville Expressen stoppa.
Men GT stod på sig.
Respekt, Tore Lund
...inte bara för att du tycker och skrivit det jag gör och gjort.

Joe Sises utvisning var minst sagt tveksam. Visst, det var en våldsam satsning på Eric Bassombeng, men nog borde det räckt med varning?
Alexander Axén var snyggt framme och klappade om motståndaren när han lämnade planen. Det tyckte jag signalerade ett och annat.
Gais hade tur där.
Liksom när Mervan Celik slapp varning just före Sises utvisning.
Lätt att hacka på domaren Andreas Ekberg, men jag tyckte i övrigt att han skötte sig mycket bra, framför allt när han inte gick på Halmstadspanjorernas eller Wandersons filmningsförsök.

Jonas Ahnelöv dementerad kraftfullt för mig att han är klar för Djurgården. Och i dag hörde jag att han tackat nej, i alla fall till Difs första bud. Intressant att se vart detta tar vägen.

Häckens Paulinho till Örebro känns jäkligt spännande. Tror han kan vara helt rätt där. Gör att jag tror lite mer på John Alvbåges gäng än tidigare.

Ser att Johan Holmqvist i ett pressmeddelande snackar om Brynäs som klubben i hans hjärta, och han verkar så glad för att komma hem.
Men det är sammae "Honken" som allra helst hade stannat i Frölunda.
Men det där med hjärta låter väl alltid bra...

Jonas Lindbergs inhopp visade att det är synd att han inte får plats i laget. Även om jag inte kan säga hur det ska gå till att få in honom.

Till sist: det kommer krävas mer av Gais, man har inte alltid flyt med domslut eller har en Wanderson som smeker in frisparkar.
Men Gais bygge är ju inte klart.
Och självförtroende i form av segrar är bra murbruk...
Men jag vidhåller att Gais måste lära sig att inte lämna över allt ansvar till Wanderson. Det kommer som bekant en dag när han är borta.