Körde Jonas Olsson en motsatt Alex Miller-taktik?

Ödets ironi att när Jonas Olsson (och Stefan Rehn?) till slut fattat att det var totalt slöseri med kraft att ha Sebastian Eriksson i en offensiv position - Blåvitt vann inte en boll centralt på egen planhalva för det! - så gick "Sebban" sönder.
Det var när dalslänningen klev ner som IFK Göteborg stundtals hade något som kan kallas spel via mitten mot Halmstad (0-1).
Det var han som var en av ytterst få med något som kan kallas klass.
Är Sebastian Erikssons ljumskskada allvarlig är det oerhört olyckligt.
Men jag förstod på fysio-Rolle att den inte behövde vara det.
Alla blåvita torde hålla tummarna för att den första diagnosen är rätt.
Sebastian Eriksson undersöks för övrigt mer noggrant på måndagen.

Det förvånade mig att Jonas Olsson både i TV och på presskonferensen sa sig vara rätt nöjd med andra halvlek.
Han lät inte speciellt besviken alls.
Jag förutsätter det var maskhållning, en sorts motsatt Alex Miller-taktik.
Kanske är det rätt.
Det vet bara Jonas (och spelarna).
Men mycket som var bra var det verkligen inte.
Blåvitt hade - i första halvlek - inte kvalitet och rörelse nog att ta sig ur Halmstads höga press, det blev inget ordnat spel alls, och att Halmstad ledde i paus fanns inget att anmärka på.
Emil Salomonsson och den läckre Michael Görlitz blåste Robin Söder och Hjalmar Jonsson gång på gång.

Bättre efter paus när Nicklas Bärkroth tog vänsterkanten, Stefan Selakovic in till höger, och vassare var inte Halmstad än att Blåvitt plötsligt fick initiativet mot ett fallande hemmalag.
Men inläggen var för dåliga.
Kvalitén på allt för svag.
Jag får en känsla att IFK inte riktigt vet hur man ska spela - lirande eller primitivt?
Just nu röstar jag på det senare.
Det var när Hannes Stiller kom in, och det virriga 4-2-3-1 blev lite mer 4-4-1-1 eller nästan 4-4-2, som det i alla fall dök upp några halvchanser.
Men jag hade velat se ett ännu mer bestämt inläggsspel.
Typ...skit i allt annat, ut med bollen till Sella och Bärkroth, sikta på Stiller och Tobias Hysén.
Ibland får ändamålet helga medlen.
Men det fanns ingen riktig desperation, däremot för stora avstånd mellan spelarna, och jag är glad att jag efter 3­-0:an hemma senast inte var en av dem som stod upp och gjorde vågen.

Man kan visst säga att Marcus Sandbergs misstag kostade Blåvitt en poäng. Men försök själva boxa rätt när ni har Tomas Zvirgzdauskas i nosen. Jag tycker "Mackan" fick dålig hjälp, plus att Sebastian Eriksson var den som skapade läget med sin nick rakt upp i luften.
Miss av Mackan?
Ja. Men ingen jättegroda.

Om AZ Alkmaar hade representanter på plats - och så var det förstås - måste de undrat: hur ska vi kunna släppa in mål mot de här?
Men då ska man minnas att varje match har sitt liv, och AZ kommer trycka på hemma. Det kan öppna för Hysén.
Men om inte Sebastian Eriksson kan spela undrar jag hur Thomas Olsson och Jakob Johansson ska vinna fajten på mitten?
Elmar Bjarnason?
Ja, självklart hade jag velat se honom där.
Men den striden har jag gett upp...

Såg Djurgården lira 4-2-3-1 mot Kalmar (1-0) med två spelande innermittfältare, två "kvickfötter" i Philip Hellquist och Kasper Hämäläinen. Det är det jag hade tyckt varit så kul om IFK vågat.